Den lilla förskolan i den stora.

I veckan har jag deltagit i ett studiebesök på den tre år nya förskolan Solkullen i Gamleby. Fantastiskt. 135 barn i 10 avdelningar med gemensamma matsalar, studierum, lekrum och egna utemiljöer. Förskolan är byggd med ett längsgående luftigt, rymligt ”skepp” där varje avdelning dockas mot som satelliter. Mellan varje enhet är en yttergård med lekplats och därutöver finns grönytor och tillgång till fritidsytor.

Kostdelen består av ett eget tillagningskök där 1,8 tjänst tillagar, serverar och tar hand om allt efterarbete för all kost till barnen. Den allra mesta maten lagas från grunden med lokala råvaror.

Barnen stortrivs på förskolan och kan vara helt i sina egna grupper eller tillsammans med jämnåriga i annan grupp. Innan inflyttning fanns betänklighet mot storleken från några både föräldrar och pedagoger vilket vänt till att man blivit mycket nöjda med resultatet. En stor fördel med den stora enheten är att när man behöver vikarier så sker det så ofta att det kan bli samma personer som får erbjudande och blir bekanta med barn, kollegor och föräldrar. Efter detta besök är det klart för mig att det finns många pedagogiska och verksamhetsmässiga, för att inte tala om ekonomiska, fördelar med många grupper samlade i en stor och välplanerad enhet.   

I en forskningsrapport från Tillväxtverket bekräftas det rätta i Vimmerbys arbete med strategi för ökad attraktionskraft.

I konkurrensen om inflyttare och att öka invånarnas trivsel måste attraktiviteten upprätthållas och stärkas, säger rapporten. Det måste ske utifrån den egna kommunens behov och möjligheter i samklang med förutsättningar och medborgarinflytande. I forskningsstudien pekas på det viktiga hur processen att formulera en målbild genomförs. Sker det enskilt (inom och av kommunen själv) eller interaktivt (samarbete mellan en rad olika aktörer på olika nivåer). Mest framgångsrikt är att välja det interaktiva förhållningssättet.