Kommunalt ansvar

 

Jag vill i dagens inlägg ge en saklig beskrivning av kommunens olika uppgifter och även betona att mycket är styrt av lagar och förordningar. Vi kan inte som förtroendevalda eller tjänstemän ”styra och ställa” som vi vill eller tycker utan har endast en mindre spelrum för egna initiativ. Däremot har vi relativt stor frihet att organisera och besluta hur vi utför våra uppgifter, i egen regi, i samverkan eller på entreprenad.

 

Kommunernas uppgifter och verksamheter.

Sverige är indelat i 290 kommuner. Kommunernas och länens indelning är beslutad av Sveriges riksdag. Förändringar har på senare tid aktualiserats alltmer. Att förstärka verksamheter med ständigt ökade ekonomiska anslag är inte hållbart!

Från Regeringskansliets information hämtar jag: Kommunerna har en arbetsfördelning som avser obligatoriska samhällsfunktioner men även frivilliga uppgifter. Alltsammans fastlagt i speciallag-stiftning.

Obligatoriska kommunala uppgifter är: Social omsorg. Förskola, grundskola, gymnasium. Plan- och byggfrågor. Miljö- och hälsoskydd. Renhållning och avfallshantering. Vatten och avlopp. Räddnings- tjänst. Civilt försvar. Biblioteksverksamhet och bostäder.                                        

Frivilliga kommunala uppgifter: Kultur och fritid, sysselsättning, turism, näringslivsutveckling.

Kommunallagen föreskriver att uppdraget ska ske under god ekonomisk hushållning. En budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Härav årets strama budgetprocess inför 2016.
 

Några tendenser och iakttagelser.                        

På senare tid har det framförts krav på att skolan återtas till att ha staten som sin huvudman. Ett annat huvudmannaskap anses vara nödvändigt för att garantera en likvärdig skola och enhetlig kvalité i hela landet.

Idag finns ett statligt uppdrag för kommunen att genomföra de statligt reglerade och läroplansstyrda verksamheterna. Rektor är pedagogisk ledare för lärare och övrig personal samt har också övergri-pande ansvar för verksamheten i skolan. Rektor är ansvarig för skolans resultat, uppföljning och utvärdering, vilket sker i förhållande till nationellt fastlagda mål.

Kommunerna står nu inför stora utmaningar till följd av omfattande flyktingströmmar. Skolans roll är viktig i detta sammanhang. Utbildningsbrist, segregation, stängda karriärvägar och arbetslöshet är tyvärr inte ovanligt bland flykting- och invandrargrupper. Tidig matchning mot arbetsmarknad gör att utbildning/validering är helt avgörande för att kunna hålla kostnaderna för integrationen på rimliga nivåer.

Viktigt för den kommunala servicen och kommunens attraktivitet är att samarbetet med landstingen fungerar och håller en hög kvalitet.

Det har ju under en längre tid förts resonemang om att omstrukturera landstingen till regioner med specialiteter som servar en region. Viss specialistvård sker redan idag på kliniker med riksintag av patienter. Assistansnätverk från universitetssjukhus och specialkliniker är under uppbyggnad. Det har även diskuterats att betrakta tandvård som sjukvård. Sjukvårdens framtida organisering är av största betydelse.

Skolan och sjukvården är grundpelare i välfärdssystemet och tar stor del av det ekonomiska utrymmet i anspråk. Det fria vårdvalet är ett inslag i hälso- och sjukvården som vi värnar om och har bidragit till ökad kvalité och tillgänglighet för patienterna.